Alexander Robys tal

Delia?

Det lämpar sig inte väl att vara inlåst i det här rummet.  Jag kan inte avsluta mitt arbete, jag kan inte ta mig dit jag drömmer om att vara. Du vet, få författare har förmågan att skriva ärligt. Sanningar används för simpelt nöje och det är en märklig sak att göra, och har inget med viktiga ting att göra. En sådan författare är en man som enbart oroar sig över att dölja sin ignorans. Uppsåtliga misstolkningar och ett låst sinne, slutna ögon, sammanpressade läppar och knutna nävar. Det räcker inte att ha förmågan, du måste omskapa ditt intellekt till en ljusflamma i mörkret, likt en ensam frisk människa i en värld av galningar.

Har du sett den bleka masken? Har du varit nere vid sjön och känt rättheten i allt och helheten som då omsluter en? Edwards sa att jag bara skulle jobba med honom, ingen annan.  Är du Malcolms vän? Varför är de inte här? Är detta året som det sker, ett år av femtusen? Har Malcolm visat vägen för Kungen i Gult? Är han redan bland oss?

Har du sett det Gula tecknet?

Det som Edwards och jag gör skadar inte någon. Men jag har undrat över Malcolm Quarrie och de samtalen vi hade. Jag tror att, oavsett vad Edwards säger, så har Malcolm rätt. Kungen i Gult har faktiskt kallat sig själv Den Vita Akolyten. Jag tror inte han kommer att hålla sig borta. Jag skulle i all vänlighet och välvilja be dig om en tjänst för det tillfälle då han inser att Kungen inte är det som han önskar. För att fånga Konungens uppmärksamhet och kunna leda honom på irrstigar bort från jorden så måste du få honom att minnas Cassildas sång:

Stjärnorna brinna som kolglödsdöd

Ryggar tillbaks, inför uråldrig andedräkt

Från Honom som kräver tribut för förföriska Carcosa

Han flyr dit där drottning möter sierska

Där tvillingsol går ner men aldrig stiger upp

Flykt från gravens död, från bortglömda Carcosa.

Patient:    A Roby

Doktor:     L Trollope

Signed:

Date:

Spelpass 4.

Sällskapet färdades tillsammans med Dr Highsmith till ST:Agnes med tåg. Strax innan avfärd dök dock Jimmys trolovade Susanne Weldsnare upp och försökte få Jimmy att förstå att dessa vänner inte är sanna vänner och att han bör ta avstånd från dem.

Färden gick väl. Samuel träffade en gammal kollega, Dick, som visade sig vara lika otrevlig som före Samuels minnesförlust, som på ett märkligt sätt förstörde hans konstnärliga förmåga.

Väl framme vid ST:Agnes tog sällskapet in på en The Red Lion i Weobley. Sent på natten gick Tim och Keith en promenad och såg märkliga vargspår i snön.

Nästa dag besökte sällskapet ST:Agnes. Alexander Roby visade sig vara en mycket vacker ung man som var näst intill okontaktbar. Dock lyckades de få honom att tala, även om han tycktes prata med någon som ej var närvarande i rummet. I hans rum fanns också diktböcker med märkliga fraser inskrivna. Sekreteraren Mr Reeves skrev ner det hela, samtidigt som skötaren Price övervakade samtalet.

I cellen bredvid fanns en viss Lucius Harriwell, en fet galen man som viskade obehagliga ord. Det visade sig senare att Lucius varit vittne till ett brutalt mord som skett på ST:Agnes, och som alla tycks tala tyst om. Skötaren Cuthbert Yates mördades brutalt utanför Lucius cell 27 november 1927. Tydligen täcktes hela korridoren, och även Lucius av blod från mer än en person. Två blodiga knivar hittades i köket, och i tvätten fanns en sönderstrimlad skötar-klädsel.

Sällskapet pratade på kvällen med traktens poliskonstapel som berättade om mordet, Konstapel James. Dr Dunsky ringde till konstapel John Stephens i London, som var den som undersökte mordet på Herbert och Georgina Roby. Stephens berättade att mordet var mycket brutalt. Herberts kropp var genomborrat av ett långt föremål som ett spjut eller en järnstav, kroppen tömd på blod. Georgina hade två mycket kraftiga hugg av yxa, från väldigt starka män, en vänster- och en högerhänt. Morden skedde i familjens salong, och glasdörren in dit var sönderslagen, dock olåst. Även glasdörrarna på Alexanders balkong var sönderslitna. Inga mordvapen hittades. Dock hördes en skarp vissling några minuter innan morden.

Under natten drabbades Dr Dunsky av en mycket obehaglig dröm där han stod i en ring av monoliter och mötte Något fruktansvärt. Han vaknade omgiven av frän sur stank av rutten frukt och spydde över hela sängen.

Spelpass 3.

London och Europa ligger fortsatt inbäddat i en kyla stänger vägarna med väldiga isvallar och fryser rören i husen. En influensa har spridit sig genom staden och bland harklingar, hostanfall och feberyra sprids ryktet om att Konungen är på väg. Konungen klädd i trasor, och Främlingen viskar hans namn. 

Några dagar efter den märkliga pjäsen träffas vännerna igen på The Joyful Brethren. Dr Dunsky har varit upptagen med Jean som blivit allt sämre. Hon kvider av ångest på nätterna och räds stjärnorna, och på dagarna är hon som ett litet barn som söker tröst hos Walter Dunsky. En tröst hon inte riktigt fått. Dr Dunsky har också fått brev från kollegan Dr Charles Highsmith som vill att de två ska träffas på Great Western Hotel den 28 oktober för att diskutera en av Highsmiths patienter. 

Keith Wheelers har besökt Estus Talbut för att låna originalet av pjäsen The King in Yellow, skriven av Thomas de Castaigne 1895. Pjäsen är fylld av Talbuts anteckningar, där han bland annat skriver: ”…stjärnorna trycker sig mot mig, de försöker förtära mig. Någon vakar över mig, ett illsinnat urväsende av skönhet och grymhet.” 

Pjäsen berättar om staden Ythill vid sjön Hali, där drottningen Cassilda bråkar med sina barn om tronen, bla prinsessan Camilla, Yolanda och prins Uohot. En Främling dyker upp och staden förvandlas till Carcosa då Konungen anländer. 

Talbut Estus har baserat sin pjäs The Queen and The Stranger på Castaignes original. Han refererar även till Robert W Chambers mystiska noveller om pjäsen. 

Det är dock Samuel som sammankallat gruppen för att prata om de udda händelser som skett i staden. Gruppen lyckas dock inte enas om något annat än att vidare undersöka pjäsen och de märkliga fenomen som skett.  Tim ber Jimmy om pengar eftersom han önskar bygga ett mörkrum. Flera av gruppens medlemmar har haft mystiska drömmar. 

På sin väg hem stannar Tims droska då hästen skräms av något alldeles utanför den port där Löjtnant Briggs sågs gå in. Tim upptäcker väldiga tassavtryck i snön. Det ser ut som vargspår. Tim fotograferar dem.

Jimmy tar sig hem tillsammans med Professor McLaughlan och Samuel. Sedan pjäsen har Jimmy varit uppfylld av inspiration och skrivit dag som natt. Berättelserna som han frambringar är otroligt välskrivna och fruktansvärda. De skrämmer till och med Jimmy själv med sina mörka antydningar och detaljer från barndomen- ett oklart klickande ljud…

Väl hemma på universitetet visar sig rummet vara uppbrutet av ett fyrtiotal studenter som kastat sig över Jimmys berättelser . De läser gråtande av skräck. Jimmy ser en man med vit mask mitt ibland dem, och när han kommer mot Jimmy korsas vägen av en student som faller ihop, livrädd av rädsla och mannen med masken är borta. 

Samuel har med sig rocken med det gula tecknet och han visar det för studenterna som blir ännu mer skrämda. Något från Samuels mardrömmar närmar sig men Samuel slår ihop sin rock. Det visar sig att Samuel och Professorn båda känner Silas Lewi. Samuel kastar sig i en droska för att ta reda på vad Silas vet om Det Gula tecknet och Professorn förföljer honom. 

Väl hemma hos Silas möter Samuel en ”vän” från ungdomen, Elmer, som magrat av och blivit än mer grym. Samuel tar sig förbi honom. Även professorn tar sig in, och han känner Elmer som en ockult mördare.

De både befinner sig snart uppe hos Silas, där Mr Crowley står med en dragen silverrevolver och kräver att få kappan med det gula tecknet. Samuel sticker en kniv i Silas mage och de båda lyckats fly. Under flykten drar professorn sin käpp-klinga och sticker hål på Crowleys hals. De flyr hals över huvud och Samuel kastar ut rocken med det gula tecknet i Themsen, där kappan långsamt sjunker till botten bevakad av en stjärnklar himmel. 

Dagen efter åker Keith hem, tillsammans med sin nya gäst, Mr Tim Nightingale. När de kommer ut till Keiths gård blir det uppenbart för Kapten Keith Wheelers att någon tagit sig in. De smyger sig närmare och Keith ser genom fönstret hur hans döda ungdomskärlek Mary sitter vid köksbordet. De kliver in och det visar sig att det är Marys yngre syster Ruth vid bordet. Hon lämnade Irland vid unga år och berättar att hon letade efter något annat än de ytliga kristna dumheterna. Hon sökte Englands sanna själv. Ruth varnar Keith för att Shawn Brennon vet att Keith är i stan, och Shawn vill hämnas för att Keith mördade Shawns bror. Shawn är nu med i något betydligt farligare än IRA. 

Dr Dunsky träffar Dr Charles Highsmith som ber Dunsky om hjälp. För två år sedan skrevs patienten Alexander Roby in på ST:Agnes, där Highsmith jobbar. Highsmith upplever att Roby är frisk, men Robys doktor och bror vill inte få honom utskriven. Om en månad ska detta avgöras i rätten och Highsmith ber Dunske undersöka det hela för att förstå varför Roby inte bör skrivas ut. Dunsky med medhjälpare bjuds till ST:Agnes nära Wales om två dagar tillsammans med Dr Highsmith. 

Alexander skrev in i samband med att hans syster och far mördades och Alexander tog på sig skulden. Sedan dess har Alexander fått panik på nätterna av stjärna, under vissa tidsperioder. Highsmith upplever sig dock ha botat detta med hjälp av laudanum. Roby är, enligt Highsmith, väsenligt frisk och sysslar med mest att läsa poesi. Han har dock haft insmugglade pennot vid två tillfällen vilket han inte bör ha. Dr Dunsky tackar ja till Highsmiths erbjudande och över en god cigarr kommer de överens om att Roby kanske ska skrivas ut till Dunskys eminenta psykoanalys.

Spelpass 2.

Efter pjäsens avslutning utbröt kaos i lokalen. Tim kastade sig över Dr Dunsky som desperat försökte lugna ner sitt livsverk, medan Jimmy fick se en affärskollega till fadern slå ner sin vän. Jimmy fintade honom med en jabb och sänkte honom med en rak höger.

Samuel tog sin in bakom scenen till skådespelarna och letade upp sin kärlek, Jean. Hon och de andra skådespelarna verkade mycket oroliga över vad som skedde, men pjäsens regissör, Talbut Estus som också översatt den från franska höll sig instängd på sitt kontor. Samuel ledde med Jean till bakdörren där de såg att molnen lättat och stjärnorna åter syntes. Samuel ville att de skulle ge sig ut i snödrivorna men jean vägrade. Istället försökte Samuel förföra henne. Jean sa sig dock ha givit sig åt Dr Dunsky och det hela slutade med att Samuel örfilade henne, fick en örfil tillbaka och sedan hånglade de passionerat i korridoren innan Jean flydde tillbaka upp till kaoset.

Keith försökte slita av Tim från doktorn men misslyckades enormt och hamnade själv på marken, och fick väsa åt sin hund för att den inte skulle slita tag i Tim.

I i teatern kom nu en ny aktör, nämligen den skotska professorn Ewan McLaughlan, inbjuden från London University av Jimmy. Professorn ställde sig i dörren och betraktade roat spektaklet. Under tiden lyckades Jim sänka ytterligare en arg och rädd ung man som höll hela sin familj på avstånd med en stol.

Till slut dök dock polisen upp för att bryta upp det hela. Under tiden hade Dr Dunsky visat prov på sin eminenta psykiatriska fingertoppskänsla och lugnat Tim med hjälp av centrala ord och meningar från deras årslånga analys, nämligen ord om Tims moder som tog sitt liv.

Polisen arresterade några av de vilda slagskämparna och i kaoset bestämde sig ensemblen för att trots allt fira premiären med mat. Bord dukades upp. I detta försökte Dr Dunsky få med sig Jean hem. Han upptäckte då också att hon hade märke på kinden och fick henne att erkänna att detta var Samuel, vilket resulterade i att doktorn slog till Samuel som föll i marken. Om inte polisen närvarat kunde det hela slutat mycket olyckligt.

Under middagen firade Samuel med sina gamla vänner och lyckades också få Micheal Gillen att smita med honom bakom för att där sno åt sig tyget med det målade Gula Tecknet. 

Teaterchefen berättade att pjäsen nu ska läggas ner och Jimmy slängde en förmögenhet på bordet, för att få manuset till Carcosa, vilket Michael Gillen lovade att ge honom. Till dök Talbut Estus upp, lovordande föreställningen. Han kunde berätta att ursprunget, The King in Yellow skrevs 1895 av Thomas de Castaigne och att verket förbjudits och förföljts av hemskheter sedan det skrevs. Talbut fick också syn på Samuel som hoppat av föreställningen i dess inledning och Talbut dömde i mycket hårda ord ut Samuel som människa och som skådespelare.

På väg hem visade det sig att Jean utvecklat något form av hysterisk rädsla för stjärnorna och himlen och hon berättade i droskan för Dr Dunsky om sina drömmar, hur stora djuren simmar i luften ovanför en stad med en evig maskerad mellan stilla kanaler. Väl hemma bäddade doktorn ner henne och satte sig att kontemplera det hela med en god pipa.

Samuel rusade förtvivlat därifrån i snön hem till rikemanskvarteren och bankade på porten hos den rike köpmannen Silas Lewi, som släppte in honom och gav honom en spruta heroin med en avsugning som betalning. Silas uttryckte också sin önskan om att Samuel skulle närvara vid en fest kommande dagar, för fler gentlemen, som ett krav för att få mer av varan. Samuel visade Silas det Gula tecknet innan han gick och Silas blev mycket upprörd och pratade om att kontakta Mr Crowley.

Jimmy och professor McLaughlan tog sig hem till London University där en skugga väntade i snön, nämligen Susanne, som desperat försökte få med sig Jimmy. Jimmy var dock överväldigad av kreativ energi och skaparlust, och tillsammans med professorn stängde han in sig på sitt rum för att skriva hela natten.

Keith reste hem, efter att ha lovat Dr Dunsky att ta emot Tim som gäst i sitt hem. Väl hemma letade han efter tecken på inbrott och somnade sedan med en osäkrad pistol bredvid huvudkudden.

Tim for hem till familjen Marley där han troligtvis mottogs svalt.

Spelpass 1.

Sällskapet skulle under kvällen samlas på The Joyful Brethren för att därifrån ta sig till amatörteatern The Scala där de skulle titta på pjäsen Carcosa, eller The Queen and the Stranger där Dr Dunskys flickvän Jean spelar en av rollerna.

Jimmy och Samuel tog sig i snön från London University och träffade Jimmys flickvän Susanne och hennes vän, för att gemensamt äta middag. Samuel ombads spela en monolog men den föll inte väl ut. Därefter sökte de sig till klubben. Susanne bad Jimmy komma till henne efter pjäsen, eftersom hon sa sig vara beredd att ta deras förhållande ett steg längre. Hon berättade att hon fått brev från Jimmys fader, där han mycket tydligt uttryckt sina önskemål för sonen.

Tim befann sig med Dr Dunsky i det hem som doktorn ordnat åt Tim. Det visade sig snart att paret Marley, Sarah och Ronald upplevde obehag av att ha den förre mental-patienten boende hos sig. De menade att Tim hade ett dåligt inflytande på äldsta sonen Mark. Efter viss diplomati lyckades doktorn och Tim ta sig därifrån. Utanför huset såg Tim en människa som han som han till det ögonblicket glömt bort existerade, nämligen Löjtnant Briggs, som tjänstgjorde tillsammans med Tim under slaget vid Ypres då nä de såg det där fruktansvärda, som Tim inte riktigt kan tänka på.

Keith och Rover var först på Joyful Brethren och de märkte att stämningen var mycket tryckt. Butlern Norton förklarade att någon vandaliserat biljardbordet där skyhöga summor spelas bort sena nätter. Det visade sig att ord var inristade i det gröna tyget: The Star shall eat us Whole. Ägaren till The Joyful Brethren, Paxton var mycket irriterad och säker på att förövaren var Jack, en skum figur. Paxton fick Keith att gå dit och försöka få Jack att tänka om. Keith pratade med Jack, och tappade till slut tålamodet på ynglingen och läxade upp honom som en menig, med en rejäl lavett.

Då sällskapet samlats åkte man i droska genom snön till Londons mer skumma kvarter där en väldig kö väntade inför premiären av Carcosa, eller The Queen and The Stranger på The Scala theater, där Samuel faktiskt försökt medverka men tvingats hoppa av.

En reporter tog deras bilder och sällskapet slog sig ner för att se föreställningen som visade sig vara mycket udda. Skådespelarna talade med märkliga röster och scenerna flöt in i varandra. Olika personer hade olika bilder av vad som skedde. Tydligt var att händelserna rörde sig runt staden Ythill och dess Drottning Cassilda som får besök av Främlingen. Främlingen talar om att Konungen i gult är på väg. I pausen mellan akt ett och två var publiken mycket upprörd, vissa var arga och katatona. I slutet av akt 1. visade Främlingen ett tecken som måste vara Det Gula tecknet, även om det absolut ej var gult.

Keith upptäckte till sin fasa att en "vän" från Irland satt i publiken och fnissade högljutt under föreställning, nämligen Shawn Brennon, en irlänsk motståndsman som var del av den enhet Keith infiltrerade under den tid då han också träffade Mary. Shawn var en rätt okej snubbe, för att vara irländare, till Keith i nödvärn sköt Shawns bror. Efter det har Shawn varit en mordisk galning som också lovat att döda Keith. I pausen försökte Keith hitta Shawn men då var han försvunnen.

Akt två var minst lika underlig, men det stod klart att konungen anlände och Ythill förvandlades till Carcosa. En maskeradbal äger rum, röster och mörker och plötsligt är pjäsen slut och flera människor far upp från sina platser och kastar sig sig över varandra i vilt raseri. Tim slänger sig över Dr Dunsky skrikandes galna ord.

Huvudpersonerna

Huvudpersonerna i berättelsen känner alla varandra genom den något dalande herrklubben The Joyful Brethren där de under året funnit varandras sällskap med det gemensamma samtalsämnet ockultism.

Psykoanalytikern och läkaren Dr Walter Dunsky står i sällskapets mitt med en svulten kunskapstörst och ett enormt intresse för det alkemiska utforskandet av själen. Dr Dunsky driver ett eget vårdhem i utkanten av London, där han bland annat studerar en intressant patient vid namn Florence Hartston. Vid sidan om sitt kall spenderar Walter en del tid med sin yngre flickvän Jean Hewart som ägnar sin ungdomliga fåfänga åt amatörteater för gruppen The Scala.


Även en av Dr Dunskys före detta patienter är en del av gruppen på The Joyful Brethren, nämligen den spindellika krigsveteranen och musikern Timothy Nightingale som också är det patientfall som givit Dr Dunsky ett anseende bland kollegor. Sedan Tim tillfrisknat har Doktorn sett till att Tim fått arbete som vaktmästare på Southbridge Hotel och boende hos familjen Marley och håller ett vakande öga på honom. Förutom sin trumpet ägnar sig Tim åt fotografiets magi. 

Namnet Heartfilia för oftast tankarna till den världsberömda affärsmannen som håller samman ett gigantiskt ekonomiskt imperium, men sonen James, "Jimmy" Heartfilia har vid nitton års ålder insett att arbetet som väntar honom hos fadern, i Indien, inte är hans väg. Istället har han börjat gräva ner sig i drömmar om författarskap och ockulta berättelser. Detta har lett honom till Dunsky-sällskapet och också till viss del gjort honom utstött på London University där han bor. Flickvännen Susane Weldsnare väntar dock på att denna tillfälliga förvirring ska lägga sig så att de kan förena sig, pengar och adelsskap: en fin brittisk tradition.

I sin villfarelse har Jimmy börjat söka sig mot "fria själar" vilket lett honom att dela rum med skådespelaren och livsnjutaren Samuel Britton, som spelar med i rollen som vän, Byrons Shelley. Ingen vet dock att Samuel 1926 under en monolog i King Lear tappade medvetandet och minnet, vilket han nyss återfått. han vet inte vad som skett under denna tid, mer än att han förlorat pengar, flickvän, bostad och även sin förmåga att skådespela. Det enda han minns är namnet Malcolm Quarrie i en stad i Italien, en stad med kanaler och människor med masker. Samuel har påbörjat sökandet efter sina svar och under tiden drogar han sig med narkotika som han säljer sin kropp för att få. På avstånd ser han sin älskade Jean Hewart försvinna in i den trygga Dr Dunskys armar.

Keith Wheelers föddes i fattigdom, och flydde in i krig: Boxarupproret i Kina, första världskriget och sedan striderna på Irland. Det enda han tagit med sig är erfarenheten av att vänner dör eller försvinner och verkligheten är inte så enkel som vetenskapsmännen låtsas. Det finns saker som Keith sett i Kina som ingen skulle tro om han sa. Men Keith vet, och långsamt för hans nyfikenhet honom närmar gruppen runt Dr Dunsky. På landet utanför London bor han ensam på en gård, tillsammans med sin ST:Bernard Roverina. I nuläget arbetar han inom det militära i London som kvartersmästare. Han flydde till lugnet i huvudstaden efter Irland där han träffade sin livs kärlek, Mary, och fick se henne sprängas i en IRA-attack, som hon kanske själv varit med och planerat.

ToK Inledning

Så börjar det, en extremt kall oktober 1928, i den moderna världens absoluta centrum, London, med sina bibliotek, universitet, vetenskapsmän och artefakter av kunskap och erövring. Flygplan har korsat Atlanten, automobiler rullar på gatorna och elektriciteten sprider sig som väsande ormar genom husen, i Storbritannien har kvinnor detta år fått rösträtt och i Wien härskar Sigmund Freud på Psykoanalytiska Institutionen med sina genomträngande kunskaper om människans innersta väsen. Det djuriska förfallet är sannerligen tuktat, troligtvis för evigt. Ändå rör sig något under ytan, i drömmarna, bakom fladdrande ögonlock på drogade konstnärer, och allt eftersom kylan hasar in, inkapslar utslagna rosor och gör vattenflöden till is, syns ögon som speglar sig i välvda ytor. En vit ansiktsmask och en blick som lovar allt. Tiden är här, och Kungen i Trasor väntar i det bortglömda staden på andra sidan stjärnorna, mycket otålig. THE STAR SHALL EAT US WHOLE!

Vi börjar nu vår kampanj i CoC, Tatters of the King med regelsystemet Fear of Cthulhu. Denna blogg är tänkt som en liten lekplats för att minnas vad som skett och fundera över vad som kommer att ske. Troligtvis kommer jag som spelledare att skriva här ibland och ibland inte, beroende på tid och lust.